Föreläsare


PROGRAMPUNKTER LÖRDAG – Föreläsningar

“Compassion & Självmedkänsla Koncept och verktyg för trygghet och tillit i terapiprocessen

Christina Andersson

Leg. psykolog från Uppsala Universitet. Doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Läs Mer

Innehållet fokuserar på compassion och självmedkänsla som psykologiska concept. Terapiformen Compassionfokuserad terapi förklaras utifrån teori och praktik samt aktuellt forskningsläge. Visualiseringsövningar för att träna hjärnan i trygghet och glädje ges möjlighet att få prova under föreläsningen.

Leg. psykolog från Uppsala Universitet. Doktorand vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Medgrundare till forskningscentret Centrum för social hållbarhet vid Karolinska Institutet. Författare till boken Compassioneffekten (Natur & Kultur, 2016) och medförfattare till Compassionfokuserad terapi (Natur & Kultur, 2013). Aktuell med ett digitalt program Compassion mindset training som i studie visat sig ha effekt på stress, reglering av svåra känslor och ökning av självmedkänsla. Planerar även för ett verktyg för barn mellan 9-11 för att med hjälp av gamification öka känsla av inre trygghet. 

Introduktion till Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy”

Peter Lilliengren & Tobias Nordqvist

Peter är Fil dr., leg psykolog, leg psykoterapeut.

Tobias arbetar med behandling och handledning på egen mottagning i Stockholm

Läs Mer

På denna föreläsning och workshop tänkte vi introducera grundprinciperna i Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP). ISTDP är en modern, evidensbaserad, affektfokuserad korttidsterapi på psykodynamisk grund som uppmärksammats en del senaste åren, inte minst i Norge och Sverige. Vi kommer beskriva grundtankarna i modellen och illustrera med rollspel. Vissa korta övningar görs även med publiken. Peter Lilliengren och Tobias Nordqvist presenterar gemensamt.

Peter: Fil dr., leg psykolog, leg psykoterapeut. Arbetar i privat verksamhet i Stockholm med psykoterapi, handledning och utbildning. Är ordförande i Svenska Föreningen för ISTDP och bedriver tillsammans med Tobias Nordqvist s.k. “coreutbildning” i ISTDP.

Tobias: Jag arbetar med behandling och handledning på egen mottagning i Stockholm. Jag håller också utbildningar i ISTDP i Sverige och Polen.

Yvonne Barnes-Holmes

Associate Professor in Behaviour Analysis and a Senior Research Fellow at the Department of Clinical, Experimental and Health Psychology, Gent University Belgium

“If Clinicians Want Precision, Latest Developments in Relational Frame Theory (RFT) Are What They Need

Läs Mer

The recent focus in clinical psychology on process-based therapy essentially reflects the growing demand by clinicians from all traditions for greater precision in both our understanding and our treatment of clinical phenomena and complex human behaviour. In spite of extensive research efforts and conceptual developments, the chasm between a basic human science and clinical intervention remains as large as ever, and it is difficult to see how this significant gap can be bridged with existing concepts. Behavioural psychology has traditionally been strong in its educational applications regarding developmental delay but the field has lagged behind considerably in the realm of psychotherapy. However, the upgrading of behavioural psychology with Relational Frame Theory (RFT) has fundamentally transformed functional analyses of complex human behaviour, and latest developments in RFT can now speak directly to clinical application. As a result, the core concepts of RFT can now be used directly to understand and treat clinical problems with high levels of precision on an individual level.

Core Techniques in Verbal Functional Analyses, Combining Relational Frame Theory (RFT) and Clinical Interventions – workshop

Läs Mer

While the basic concepts of RFT appear abstract, their functional-analytic focus allows them to be applied directly in clinical work. This workshop will focus on the core concepts of RFT and how understanding and manipulating these concepts generates a number of key clinical strategies that offer a clinician high levels of precision, even on an individual client basis. The workshop will comprise small group exercises and will involve some level of experiential involvement by attendees.

“I got 99 problems and FUNKTIONSMAKTSORDNINGEN is in all of them

Christine Bylund

Skribent, föreläsare och doktorand i genusvetenskap och etiologi vid Umeå universitet.

Läs Mer

I den här föreläsningen undersöks funktionsmaktsordningen och normer och föreställningar som utgår från den – vem förstås som funktionsfullkomlig eller funktionsnedsatt, frisk eller sjuk, normal eller onormal? Hur har funktionsmaktsordningen format det svenska samhället? Och vad händer när funktionsmaktsordningen flyttar in i huvudet?

Christine Bylund är skribent, föreläsare och doktorand i genusvetenskap och etnologi vid Umeå universitet med intresse för frågor som rör makt och funktionalitet. Hennes forskning handlar om hur kulturella föreställningar om funktionalitet, kön och genus och sexualitet format den svenska välfärdsstaten och personer med normbrytande funktionalitets levnadsvillkor.

Hjälp! Jag har fått praktik på BUP! Vad är ett barn?!”

Anna Rosengren

Eg psykolog, KBT-handledare och snart färdig specialist i klinisk psykologi.

Läs Mer

Vad som utmärker psykiatriskt arbete med barn, 0-12 år. Vad är annorlunda jämfört vuxna? Jag kommer att prata om hur en barnanpassad bedömning och behandling går till, varför det är viktigt att arbeta utifrån ett barnperspektiv och hur du gör det och hur du hanterar vanliga utmaningar inom barnpsykiatrin.

Hon har lång erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt arbete, och är nu verksam vid Familjepsykologerna med behandling, utbildning och handledning.

“Psilocybin-assisterad psykoterapi – en uppdatering från forskningens frontlinje

Filip Bromberg

Filip Bromberg är legitimerad psykolog som sedan 2016 arbetar ideellt med att främja forskning på psykedeliska substanser vid behandling av psykisk ohälsa. Han föreläser och utbildar om psykedelisk psykoterapi, integration och skademinimering relaterat till psykedeliska upplevelser. Till vardags arbetar Filip kliniskt med rehabilitering vid kronisk smärta.

Läs Mer

Forskningen på psykedelisk psykoterapi genomgår en renässans efter närmare 40 års uppehåll, med lovande resultat i kliniska studier på behandling av t.ex. depression och beroendeproblematik. Hittills har det varit tyst i Sverige, men detta är på väg att förändras. Denna föreläsning ger en översikt av arbetsgången inom psilocybin-assisterad psykoterapi vid depression/ångest, initiala forskningsresultat och en smygtitt på kommande svensk klinisk forskning.

Digitala beteenden – uppnå storskalig beteendeförändring

Niklas Laninge

Inställd

”Upplevd oro och otrygghet hos nyanlända mammor kan reduceras genom hälsolitteracitet. Erfarenheter från behovsstyrd kortintervention med lokala samtalsledare”

Solvig Ekblad

Solvig Ekblad är legitimerad psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, Region Stockholm och arbetar deltid som psykolog i primärvården och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, och forskargruppsledare Cultural Medicine; Institutionen för LIME, Karolinska Institutet.

Läs Mer

Att en stor andel av befolkningen som är utrikes födda har sämre hälsa och lägre hälsolitteracitet än övriga visar att målet i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) om god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen inte har uppnåtts. Det finns risk att trauma överförs till nästa generation, och att de på grund av detta förlorar sin anknytnings- och omsorgsförmåga till sina barn  Presentationen syftar till att visa konkret exempel på hur psykologer har en viktig preventiv roll att koordinera cirkelträffar med grupper av nyanlända mammor utifrån deras behov, ge vuxendialogpedagogik med samtalsledare som är experter och interventionen kvalitetssäkras. Kvinnor som deltagit i cirkelträffar tar upp om oro och otrygghet för framtiden men nämner inte psykisk ohälsa primärt. De berättar även om de fördomar de haft innan kring psykisk ohälsa och har haft låg tillit till myndigheter. Vi psykologer kan komplettera andra etableringsaktiviteter genom kort intervention; ge nyanlända sina egna röster hörda och inte förlita oss enbart på epidemiologiska data och generella åtgärder.

Solvig Ekblad är legitimerad psykolog vid Akademiskt primärvårdscentrum, SLSO, Region Stockholm och arbetar deltid som psykolog i primärvården och adjungerad professor i mångkulturell hälso- och sjukvårdsforskning, och forskargruppsledare Cultural Medicine; Institutionen för LIME, Karolinska Institutet. Hon har lång erfarenhet inom området migration, socialmedicin och global psykisk hälsa inkl internationalisering på hemmaplan och har undervisat inom flera program både på grund- och avancerad nivå. Hon arbetar också kliniskt i primärvården.

“Psykolog inom vården – en överlevnadsguide”

Siri Helle

Leg. psykolog på WeMind. Arbetar på vuxenpsykiatrisk mottagning med KBT-behandling av svåra ångest- och depressionstillstånd. Populariserar psykologi för en bredare allmänhet som författare, föreläsare och i media. Mottagare av Lilla Psykologpriset år 2017.

Läs Mer

Att komma ut i yrkeslivet blir för många ett bryskt uppvaknande. Även om psykologprogrammet förbereder en för många utmaningar, så uppstår nya svårigheter som nyexad psykolog. Vad gör man när en patient inte blir bättre? Hur hanterar man en revirtänkande läkare? Hur behåller man arbetsglädjen när man möter psykisk ohälsa 40h/vecka? Var sjutton får man tag på behandlingsmaterial? Här går Siri igenom sina erfarenheter från de första åren som psykolog och ger tips på hur man hanterar de klassiska utmaningarna.

”Dynamisk neuropsykologisk utredning”

Audun Lyngstad

Jag är specialist i klinisk neuropsykologi och har en specialistbefattning i Region Värmland inom Psykologenheten. Detta innebär att jag har en övergripande roll och arbetar en hel del med handledning, konsultation och utbildning

Läs Mer

Föreläsningen kommer att handla om hur man kan lägga upp en neuropsykologisk utredning (främst av vuxna) för att få mer kvalitativ information om testpersonens kognitiva funktioner, fånga exekutiva funktioner, skapa en dynamisk process för att koppla ihop vardagsfunktion med testresultat och återkoppla så det blir begripligt för patient och anhöriga. Vi kan kalla det “Dynamisk neuropsykologisk utredning”.

Ett viktigt område i mitt arbete är att göra neuropsykologiska utredningar som underlag för förståelse och vidare insatser. Syftet är att utredningen skall vara en del i en process som leder till en positiv förändring i patientens liv. För att utredningen skall kunna leda till en förändring behöver vi kunna översätta testresultaten i beskrivningar och begrepp som är begripliga för patient, anhöriga, annan vårdpersonal och även andra samarbetspartners som arbetsgivare, skola eller olika myndigheter. Vi behöver också förstå sambandet mellan testresultat och vardagsfunktion och kunna förklara detta samband. I detta arbete har jag och mina kollegor utarbetat olika arbetsverktyg och förklaringsmodeller både i insamlandet av information, för att skapa en samarbetsprocess med patienten och för den pedagogiska presentationen av utredningen. Ett smakprov på detta arbete kan man se i vår film om hjärntrötthet: www.regionvarmland.se/hjarntrotthet

Litteraturtips: Gorske och Smith: Collaborative Therapeutic Neuropsychological Assessment.

“Jag är specialist i klinisk neuropsykologi och har en specialistbefattning i Region Värmland inom Psykologenheten. Detta innebär att jag har en övergripande roll och arbetar en hel del med handledning, konsultation och utbildning. Mitt huvudsakliga uppdrag är mot Neurolog- och rehabkliniken där vi arbetar med rehabilitering av personer med förvärvade hjärnskador eller neurologiska sjukdomar. Jag arbetar även mot Minnesmottagningen med demensutredningar. Jag har återkommande uppdrag som föreläsare på Psykologprogrammet vid Karlstad Universitet, och jag misstänker att det är orsaken till att jag fått denna förfrågan. Jag har tidigare bland annat arbetat som skolpsykolog, samt med neuropsykiatriska utredningar för vuxna”

“Idrottspsykologi för prestation, hälsa och utveckling”

Mikael Nilsson

Mikael Nilsson, 27 år, ursprungligen från Arvidsjaur i Norrbotten men studerar Psykologprogrammet i Umeå.

Läs Mer

En månad efter PS20 börjar fotbolls-EM för herrar och är därmed i ropet. De svenska fotbollslandslagen har fått mycket uppmärksamhet för hur de arbetar med psykologi. Jag arbetar med ungdomslandslag, nära idrottspsykologerna i landslagen och kommer presentera hur vi arbetar där. I ropet är också min bok om idrottspsykologi som utges av SISU idrottsböcker 1 vecka innan PS20. Jag kommer gå igenom 3 teman: nästa aktion, hjälpa varandra till nästa aktion samt lång och hållbar utveckling. Jag kommer blanda övningar med filmer och teori så att det blir lite interaktivt. 

Mikael Nilsson, 27 år, ursprungligen från Arvidsjaur i Norrbotten men studerar Psykologprogrammet i Umeå. Vann förra året lilla psykologpriset för mitt engagemang på programmet och en app för idrottspsykologi jag skapat. Gör min PTP på digital psykiatri i Gävle på 80% och jobbat 20% i mitt företag Actsport som sysslar med rådgivning, utbildning och innovationer inom idrottspsykologi.

“‘Jag är inte sjuk och behöver ingen hjälp’ – Bristande insikt som symtom, en introduktion till LEAP.

Mats Borell

Mats Borell är leg psykolog med KBT-inriktning med certifieringar inom Dialektisk beteendeterapi (DBT) samt organisationsutveckling (BAOU/OBM). Handleder och föreläser genom eget företag sedan 15 år. Nationella rådet i Resursgrupps-ACT. Förläggare med eget förlag (Borell förlag).

Läs Mer

Xavier Amador är världsledande forskare inom psykos och forensisk psykologi. Samtidigt hade han en bror, Henry, som drabbats av schizofreni och som vägrade ta emot behandling eller acceptera sin sjukdom. Amador har tillsammans med Aaron Beck utarbetat en samtalsmetod för att öka brukarens följsamhet till behandling som utgår från MI, kognitiv teori samt ett personcentrerat förhållningssätt – LEAP. Metodiken ger möjlighet till att sluta argumentera och faktiskt börja lyssna på brukarens egen förståelse, för att komma vidare tillsammans.

“Mentalisering som fokus i terapi”

Maria Viwe

Leg psykolog/psykoterapeut/handledare, författare till två svenska böcker om mentalisering och ungdomar/familjer. Arbetar kliniskt med ungdomar och deras familjer. Konsult på Anna Freud National Centre for Children and Families och på Gunderson Personality Disorder Institute, Mcclean Hospital, Boston.

Läs Mer

Hur skapar vi epistemisk tillit och stimulerar mentalisering i terapeutiskt arbete.

“Psykopati och psykopatiska drag – myter och möjligheter

Karolin Sörman

Har en grundexamen i neurobiologi från Vrije Universitet, Amsterdam. Disputerade vid KI 2015 med en avhandling om psykopati. Arbetar som enhetschef för Fortbildningen vid Centrum för psykiatriforskning, samt deltidsforskare vid KI.

Läs Mer

Aktuell forskningsuppdatering kring psykopati och psykopatiska drag i kriminella och icke-kriminella grupper; definition, utvecklingsvägar, stigma och behandling.

“Innovation och kreativitet för psykologer”

Jens Nordberg

Jens Nordberg är leg. Psykolog och datavetare. Han är co-founder till företaget Pollen som hjälper företag att bli mer kreativa och innovativa. Han undervisar även i innovation på KTH, Göteborgs universitet och Karlstad universitet, drev Göteborgs improvisationsteater under flera år och improviserar så ofta han bara kan.

Läs Mer

Vad har Salvador Dalis teskedar, bussar som är spegelvända och Star Wars dramaturgi gemensamt? Jo, de är exempel på vad du kanske får höra mer om på den här presentationen.
Vi säger kanske, för under den här presentation får publiken själva välja 3 ämnen inom innovationspsykologi och kreativitet som vi dyker djupare in i och ser vad ämnet är, vilka problem man stöter på och vad en psykolog kan hjälpa till med. Några ämnen är det undermedvetnas kreativitet, kreativ facilitering, framtida sociala trender, innovationsbeteenden och att simulera framtiden

“Biblioterapi och utmattningssyndrom – hur går det ihop?

Erica Norman

Erica Norman är psykolog, kommunikatör och litteraturvetare – samt biblioterapeut. Erica Norman har utvecklat en metod, med bas i litteratur, för att hjälpa personer med utmattningssyndrom.

Läs Mer

Den psykiska ohälsan ökar och utmattningssyndrom är nu en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning. I ett pilotprojekt, initierat av Erica Norman, används litteratur som hjälp för personer med utmattningssyndrom att hitta vägen till ett “nytt normalt liv”. Syftet är att dessa personer, med hjälp av poesi, ska kunna identifiera och formulera de känslor och tankar som har fört dem in i utmattningen. För att bli frisk måste man förstå varför man har blivit sjuk. Föreläsningen beskriver hur metoden och processen kan fungera.

“Flyt i tanken ger bättre flyt i vardagen!”

Anette Kjellgren

Jag arbetar som professor i Psykologi, men har även en bakgrund som Biolog och inom Medicin. Mina forskningsintressen har bl.a. varit om behandling av kronisk smärta, om förändrade medvetandetillstånd, effekter av yoga, meditation, floating, och droger.

Läs Mer

Vi har undersökt olika aspekter av avslappning i flyttank sen slutet av 1990-talet. Föreläsningen kommer att sammanfatta resultat från vår forskning och speciellt presentera om olika psykologiska effekter och tillstånd som kan induceras av floating.

Ulrika Sharifi och Caroline Axfjärd

Ulrika -Jag tog examen från Lunds universitet HT97 och har därefter varit yrkesverksam inom förskola och skola, Barn och ungdomspsykiatri och sedan 2012 på Barn och ungdomsmedicinska kliniken vid centralsjukhuset i Karlstad.

Caroline – Jag tog examen från psykologprogrammet i Örebro VT19 och gör nu min PTP på Psykologenheten i Karlstad, där jag också är fackligt förtroendevald.

Lön för mödan – Så funkar det. Hur du får en bra start på din lönekarriär

Läs Mer

Föreläsning om hur arbetsmarknaden och löneavtalen fungerar för psykologer, med extra fokus på PTP och tjänster för nyleggade.

Vi kommer att prata om vilka faktorer som påverkar lönesättning, om löneförhandling och lönesamtal och vad du som enskild psykolog kan behöva känna till och göra för att få en lön som motsvarar kompetens och ansvar men också vad vi tillsammans som förbund kan göra för att förbättra psykologers löner. Kunskap som betalar sig helt enkelt.Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor.

Riskyrke psykolog – en workshop om hållbart arbetsliv

Läs Mer

Workshop om psykologers arbetsmiljö. Med utgångspunkt i bland annat psykologförbundets arbetsmiljöundersökning diskuterar vi särskilda utmaningar kring psykologers arbetsmiljö och hur vi kan skapa ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Vi lyfter ansvar, lagar och föreskrifter, rättigheter och skyldigheter och vad jag som enskild individ kan göra för att påverka min situation? Att hålla ett helt arbetsliv.

Att leda och/eller bli ledd; De psykologiska utmaningarna.

Claes Wallenius

Jag är legitimerad psykolog i botten och numera docent i ledarskap under påfrestande förhållanden. Jag har under åren mest sysslat med forskning och utbildning men även till viss del med coachning av ledare.

Läs Mer

Att leda och/eller bli ledd; De psykologiska utmaningarna.
Jag gör först en översikt över ledarskap i allmänhet och sedan över ledarskap i samband med någon form av samhällskris.

Simulation av psykisk ohälsa med artificiell intelligens

Robert Johansson

Robert Johansson, leg psykolog och docent i psykologi vid Stockholms universitet. Disputerade 2013 med en avhandling om psykodynamisk terapi via Internet. Har därefter forskat på effekter och mekanismer av Intensive short-term dynamic psychotherapy (ISTDP).

Läs Mer

Robert är utbildad terapeut och lärare i ISTDP (2012-2014). Sedan 2017 doktorand i datavetenskap vid Linköpings universitet, där han forskar på artificiell generell intelligens med fokuset på processer relevanta för psykisk ohälsa.

Simulation av psykisk ohälsa med artificiell intelligens
Att simulera psykisk ohälsa i en maskin är ett mycket svårt tekniskt och teoretiskt problem. Betydelsen det skulle ha för förståelsen av psykisk ohälsa och utvecklingen av behandlingar går dock inte att understryka nog. I detta föredrag introducerar jag problemet och hur det går att angripa problemet, genom att parallellt se till en klinisk nivå, en kognitionspsykologisk nivå och en implementationsnivå. Jag introducerar forskningsfältet Artificiell Generell Intelligens – delområdet inom AI som syftar till att bygga maskiner med generella problemlösningsförmågor. Vidare kommer jag att beskriva varför forskningen behöver implementera ett känsloliv och en upplevelse av ett själv för att dessa maskiner ska kunna bli en verklighet.

Den ena brodern

Christian Karlsson

Christian är storebrodern i fallet Kevin. Idag jobbar han med att serva och gör nymornade av styrsystem på grävmaskiner!

Läs Mer

Att leda och/eller bli ledd; De psykologiska utmaningarna.
Jag gör först en översikt över ledarskap i allmänhet och sedan över ledarskap i samband med någon form av samhällskris.

Den ena brodern
Han kommer föreläsa om min barndom och uppväxt som dömd mördare, tillsammans med sin författare Andreas Slätt!

Framtidens vård är både digital och fysisk

KRY:s föreläsning

Jesper Enander är legitimerad psykolog, med. dr., forskare på KI och chefspsykolog på KRY. Martin Forster är legitimerad psykolog, fil. dr., forskare på KI och ansvarig för forskning och utveckling av psykologverksamheten på KRY.

Robert är utbildad terapeut och lärare i ISTDP (2012-2014). Sedan 2017 doktorand i datavetenskap vid Linköpings universitet, där han forskar på artificiell generell intelligens med fokuset på processer relevanta för psykisk ohälsa.

Läs Mer

Framtidens vård är både digital och fysisk
Traditionell vård har generellt bedrivits utifrån ett enda perspektiv – vårdgivarens. Tillgången till vård har varierat starkt beroende på var i landet man som patient varit bosatt, och huruvida man haft möjligheten att betala ur egen ficka eller inte. Vården har, med andra ord, varit långt ifrån jämställd.
Digitala lösningar som istället sätter patientens behov i centrum har under de senaste åren vuxit fram och är mer aktuella än någonsin. Under den här föreläsningen kommer du att få ta del av hur ny teknik kan användas för att öka tillgängligheten till vården och göra den mer jämställd. Men även hur ny teknik banar väg för den nya roll för psykologer som nu växer fram. Frågan om vart psykologin är på väg och hur framtiden ser ut kommer också att diskuteras. 

Panelsamtal med Psykologer för Hållbar Utveckling PHU

Eric Alderhorn & Julia Jacobsson

Eric har enskild firma, är tidigare arbetspsykolog och enhetschef på Arbetsförmedlingen och styrelsemedlem Psykologer för Hållbar utveckling

Julia är en klimatengagerad psykologstudent på Uppsala Universitet. Håller på med diverse klimatprojekt, men är på PS20 som en del av styrelsen för Psykologi för hållbar utveckling under psykologförbundet

Läs Mer

Paneldebatt med representanter för yrkesföreningen Psykologer för Hållbar Utveckling (PHU) – hur kan psykologer jobba med de globala utmaningarna?

Psykologisk perspektiv i skolan- lärarens upplevelser

Magnus Sjödin, Pille Kustov & Jessica Ekberg

Vi pratar om hur psykologen ser på sin roll i skolan och elevhälsan och vice versa hur rektor och lärare ser på psykologens arbete och bidrag. Vi lägger vikten på personliga upplevelser-Läraren och rektorn pratar om sina erfarenheter vad i psykologens arbete har varit värdefullt.

Läs Mer

Pille: Efter examen från Örebro Universitet och PTP år på barn- och ungdomshabiliteringen har jag från 2016 arbetat som psykolog i skolan och förskolan i Karlstads kommun. Mitt arbete är att bidra med psykologisk perspektiv i elevhälsan. Jag jobbar främst med hälsofrämjande och förebyggande insatser,  bland annat med utbildningar, handledning till andra yrkesgrupper och genom spännande projekt.

Magnus: Jag arbetar som rektor i Karlstads kommun sedan 2011 och intresserar mig särskilt för frågor som rör elevhälsan

Jessica Ekberg, lärare i förskoleklass.

Skolpsykologer i en klinisk diskurs i en pedagogisk miljö

Anna Yttergård och Lena Svedjehed

Psykologer idag är ofta skolade i den kliniska psykologin och den kliniska världen är stark och vill in i samhällets alla delar. Förskola och skola är inget undantag. Vad kan psykologer bidra med i förskola och skola? Hur kan vi balansera vår kliniska kunskap så att den inte tar över och vad är egentligen pedagogisk psykologi?

Läs Mer

*Anna Yttergård har jobbat som förskole- och skolpsykolog sedan hösten 2013. Anna jobbar idag med handledning och utbildning till pedagoger samt som projektledare på Utbildningskontoret i Upplands Väsby.

*Lena Svedjehed har jobbat som skolpsykolog sedan hösten 2015 och jobbade innan dess på BUP. Lena jobbar vid centrala elevhälsan i Umeå kommun och jobbar mot fyra grundskolor med årskurserna förskoleklass-åk6.
*Anna och Lena sitter i styrelsen för Psifos.

Hur pratar vi om sex? – en kombinerad föreläsning och Q&A om sex och lust

Helena Cewers and Tanja Suhinina

I två kortare föredrag kommer områdena sexuell hälsa och lust att behandlas. Tanja önskar i sin del besvara några av de vanligaste frågorna som ni ställer inför föreläsningen medan Helena kommer prata om lust att ha lust. Timmen avslutas med att Helena och Tanja tillsammans försöker besvara frågor som dykt upp under föreläsningarna. 

Läs Mer

Helena har varit leg. barnmorska i 50 år och arbetat som auktoriserad klinisk sexolog sedan 40 år. Idag arbetar hon som sexolog två dagar i veckan.
Tanja Suhinina är leg. psykolog och sexolog, driver mottagningen Eros & Psyke samt föreläser och skriver.

En fronto-parietal workout och dess effekter på kognition och hjärnfunktion

Anna Neely

Kan man träna sitt minne? Det är frågan jag ska diskutera under mitt pass genom att presentera forskning som belyser hur kognitiv träning kan stärka kritiska hjärnstrukturer och funktioner hos den friska och sjuka människan.

Läs Mer

Jag är professor i psykologi vid Karlstads universitet och har haft det stora nöjet att få vara med sen programstart. Karriären startade på psykologlinjen i Umeå på 80-talet. Tanken var att jag skulle bli kliniker men efter att ha läst kognitiv neuropsykologi väcktes forskningsintresset och några år senare disputerade jag vid KI med en avhandling om kognitiv plasticitet över livsspannet. Detta har varit mitt forskningsfokus sedan dess. Hur kan vi stödja kognitiv funktionsförmåga i den stressade hjärnan, i den åldrande hjärnan och när hjärnan drabbas av sjukdom, är några av de områden min forskning behandlar. Mitt föredrag kommer att ge smakprov från några av dessa områden.

What if you could see yourself with my eyes? – Affecting the experience of self by seeing oneself from an outside perspective in a Virtual Reality environment

Dermot Barnes-Holmes & Daniel Wallsten

Dermot Barnes-Holmes was Foundation Professor at the Department of Psychology at National University of Ireland, Maynooth. He is known for an analysis of human language and cognition through the development of Relational Frame Theory with Steven C. Hayes, and its application in various psychological settings.

Läs Mer

He was the world’s most prolific author in the experimental analysis of human behaviour between the years 1980 and 1999. He was awarded the Don Hake Basic/Applied Research Award at the 2012 American Psychological Association Conference in Orlando, Florida. He is a past president and fellow of the Association for Contextual Behavioral Science, is a recipient of the Quad-L Lecture Award from the University of New Mexico and most recently became an Odysseus laureate of the Flemish Science Foundation and a fellow of the Association for Behavior Analysis International. In 2015 he accepted a life-time senior professorship at Ghent University in Belgium.

The relationships humans have with themselves are often colored by negative judgements, criticism and disrespect, and thus psychological suffering. Problematic relating to oneself seems to play a crucial role in many psychological problems. Relational frame theory (RFT) offers a detailed bottom up approach to the ‘self’ (referred to as deictic-I in RFT) through empirically testable units of analysis. Inferred from RFT, different perspective-taking methods can be used to affect thoughts and emotional reactions related to the deictic-I, i.e., how a person responds to oneself. 

The aim of an ongoing research project at Karlstad university in collaboration with Ghent University is to investigate how responding to oneself can be affected by perspective taking interventions in a virtual reality environment, and to clarify the role of responding to the deictic-I in common psychological problems such as depression, social anxiety and eating disorders. The research consists of a series of experimental case studies investigating the effect of an intervention, in which participants are exposed to 3D-filmed versions of themselves in a virtual reality environment while receiving cues designed to promote flexible and compassionate patterns of responding to the deictic-I.

A short theoretical background as well as practical demonstrations of the VR-intervention will be given.


PROGRAMPUNKTER FREDAG – Studentföreläsningar

The Holocene Game – ordna ditt egna klimattoppmöte

Ingrid Moysset 

Ingrid Moysset är en klimatengagerad person som läser på KI.

The Holocene Game – ordna ditt egna klimattoppmöte
Ingrid vill prata om varför hon gjorde ett spel fast hon aldrig spelar spel själv, samt varför spelet löser hennes klimatproblem. 

Läs Mer

Ingrid Moysset är en klimatengagerad person som läser på KI.

The Holocene Game – ordna ditt egna klimattoppmöte
Ingrid vill prata om varför hon gjorde ett spel fast hon aldrig spelar spel själv, samt varför spelet löser hennes klimatproblem. 

100% Stressfritt liv!

Kosmo Sve 

Hur hanterar du din stress? Vill du ha ett 100% stressfritt liv? I den här föreläsningen kommer jag att ge handfasta råd och demonstrera en övning som är baserad på evidens. Kom stressad!

Läs Mer

Hur hanterar du din stress? Vill du ha ett 100% stressfritt liv? I den här föreläsningen kommer jag att ge handfasta råd och demonstrera en övning som är baserad på evidens. Kom stressad!

Deliberate practice eller målmedveten träning – vad är det, varför behövs det och hur gör jag?!

Victor Abrahamsson 

Musik och psykologi är de två huvudspåren i mitt liv. Jag läste på Göteborgs universitet, tog examen sommaren -19 och gör nu min PTP på en vårdcentral. Har varit intresserad av hur en kan mäta och förbättra sina utfall i terapi sedan några år tillbaka. Kan rekommendera artikeln Supershrinks – what’s the secret of their sucess? som introduktion. Finns gratis på nätet 🙂

Läs Mer

Vilka faktorer spelar roll för terapins resultat? Går de att påverka? MEN EVIDENSEN DÅ? Ja, dessa och andra funderingar kommer vi på ett nyfiket sätt utforska tillsammans! Deliberate practice handlar i ett nötskal om att utveckla sina terapeutiska förmågor genom att inhämta återkoppling från våra klienter. Detta görs främst genom regelbundna skattningar, videofilmning och handledning.

LIKE – psykologin bakom sociala medier

Mamduh Halawa

Mamhud läser termin 8 i uppsala och arbetar just nu med en online-plattform för värderad riktning och beteendeaktivering.

Läs Mer

LIKE publicerades 2018, och är en litteraturgranskning av forskning som behandlar psykologiska effekter av sociala medier. Tar upp de huvudsakliga negativa och positiva aspekterna, individuella skillnader, samt hur dessa kan ta sig uttryck inom områden som minne, välmående och beteenden.

Femininitetens makt 

Johan Arvidsson

Så, det finns en rätt känd psykodynamisk modell om hur rädslan för intimitet föder destruktiva mönster i par-relationer.

Läs Mer

Framför allt kokas det destruktiva mönstret ner till överdriven interpersonell kontroll. Det jag undrar över är ifall denna rädsla för intimitet och överdrivna interpersonella kontrollen kan se annorlunda ut beroende på om du är tjej eller kille. Valde att fokusera på tjejen denna gång.

Utanför tillsammans. HBTQ+ personers upplevelser av minoritetsstress i nära relationer

Beatrice Hägerström och Maria Abrahamsson

I nuläget finns relativt lite svensk psykologisk forskning vad gäller HBTQ+ personers livsvillkor och upplevelser, ännu mindre forskning finns vad gäller HBTQ+ personers upplevelser av minoritetsstress i de allra närmsta relationerna, så som vänner, familj och partner. Det vi vet är att HBTQ+ personer som grupp lider av psykisk ohälsa i större utsträckning än cis- och heteropersoner. Detta till följd av så kallad minoritetsstress, som är den sammanlagda belastningen som kommer av att tillhöra en stigmatiserad minoritetsgrupp i samhället.

Läs Mer

I vår intervjustudie från 2020 berättar HBTQ+ personer med egna ord om sina upplevelser av minoritetsstress respektive stöd i sina nära relationer. Vi kommer under föreläsningen berätta om vad som kommit fram i intervjuerna samt vad du som HBTQ+ person , som närstående eller som psykolog, kan göra för att förbättra relationskvalitén och den psykiska hälsan. Kunskap som är oerhört viktig för dig som blivande psykolog

Vi båda tog examen från Psykologprogrammet i Lund i januari 2020 och jobbar nu som PTP-psykologer. Beatrice jobbar på Resund behandling i Malmö, en ätstörningsmottagning, och Maria jobbar inom vuxenpsykiatrin i Borås. Vi båda brinner för att undersöka och ifrågasätta samhällets normer och sociala orättvisor, som får negativa konsekvenser på människors psykiska hälsa. Vi anser att psykologin måste ta hänsyn till även samhälleliga, strukturella faktorer och inte bara fokusera på individfaktorer.

Skådespeleriets psykologi och hur skådespelare kan lära oss att inte blanda ihop kardemumma med vitpeppar

Mikael Högman

Skådespelarens och psykologens arbete kan sägas vara utforskande av samma grotta, fast med olika ingångar. Därför anser en del forskare att studier av skådespelares ingång kan ge värdefull information om psykologiska processer generellt. Skådespeleri kan sägas vara de psykologiska paradoxernas konst. Ofta förväntas en skådespelare “på beställning” kunna uttrycka känslor som hör till en karaktär – men hur ska det gå till när total kontroll över ens känslor är omöjligt och knappast heller önskvärt? Skådespelare ska också spela sina scener som om de upplevde dem för första gången, trots att deras repliker och handlingar står föreskrivna i ett manus.

Läs Mer

På teatern måste dessa repliker och handlingar uppföras om och om igen som om det vore första gången. Hur ska det gå till, när den mänskliga hjärnan så gärna vill automatisera och göra som den brukar? Skådespelaren behöver i sitt arbete göra en hel del psykologiska trapetsnummer. Det handlar om att avlära allt vi lärt oss, att lära på nytt, att uppleva omvärlden med en ny och intensifierad uppmärksamhet. Och kanske lära sig att skilja på vitpeppar och kardemumma…

Mikael läser sista terminen på Karlstads universitet och omsätter för närvarande sitt film- och teaterintresse i en examensuppsats som handlar om skådespelarens arbete. Uppsatsens fokus ligger särskilt på relationen mellan regissör och skådespelare på teater. En del tycker att det är ett ovanligt ämnesval för en uppsats på psykologprogrammet och frågar sig “vad har det med psykologi att göra?” Jag skulle vilja vända på frågan: “På vilket sätt har det inte med psykologi att göra?” Jag tycker generellt sätt om divergenta och associativa tankeprocesser där element från olika håll möts och bildar ny kunskap.

Bullshit Receptivity: Hur kan skitsnack påverka våra beslut?

Joakim Nelsson

Jag läser psykologprogrammet vid Uppsala universitet och är inne på min 9:e termin. Vid sidan av studierna arbetar jag som organisationskonsult och är också delaktig i flera forskningsprojekt. Jag brinner för att psykologisk forskning ska kunna tillämpas på såpass många olika områden i samhället som möjligt, vare sig det är i vården, företag eller politik.

Läs Mer

På den här föreläsningen berättar jag om egenskapen “Bullshit Receptivity”, människors individuella mottaglighet för skitsnack, nonsens och pseudo-filosofi. Jag kommer att gå igenom hur begreppet kan kopplas till kognitiva förmågor, beslutsfattande, tilltro till media och även prata om pågående forskning inom ämnet. Varmt välkomna!

Lycka: så ökar du ditt välmående!

Sanya Folkesson

Läser nu termin 8 i psykologprogrammet på Karlstad Universitet.

Läs Mer

Visst är det viktigt att lära sig om ohälsa, men, när får vi lära oss om hälsa? Här har ni chansen. Låt oss prata Positiv psykologi! Området är för dig som inte nöjer dig med en fungerande vardag utan vill öka ditt och andras välmående. Blir en reflekterande och interaktiv föreläsning! Har ägnat de senaste 10 åren åt psykologi. Är utbildad beteendevetare då jag läst en 3-årig psykologi kandidat i England. Min avhandling inom ämnet neuropsykologi är publicerad i Brain Stimulation. Även läst sociologi på SU och positiv psykologi på Mittuniversitetet. Läser nu termin 8 på psykologprogrammet på Karlstad Universitet.

Fyra liv om dagen – myter och evidens kring suicidprevention

Hanna Solstrand 

Glad 21-årig psykologstudent på Karolinska institutet som läser sin andra termin och arbetar som volontär för Suicide Zero.

Läs Mer

Suicidalitet är ett otroligt svårt, stigmatiserat och viktigt ämne. Ett ämne vi inte kan förbise. Bara i Sverige tar fyra personer dagligen sitt liv, ännu fler gör självmordsförsök. Det finns många myter och mycket rädsla kring suicidala människor, men också evidens. Evidens för effektiv suicidprevention. Det är just suicidpreventionen som jag som Suicide Zero-volontär och psykologstudent vill dela med mig av till mina blivande kollegor. För att vi som yrkeskår ska våga fråga, och våga handla på ett konstruktivt och evidensbaserat sätt, för att människor ska orka leva. För ingen människa ska behöva känna att det enda sättet att hantera sin smärta är att ta sitt eget liv.

Psykiatriska störningar: Hur kan de konceptualiseras?

Wilhelm Duse

Jag tog min psykologexamen på Uppsala universitet VT2019 och gör för tillfället min PTP på WeMind Psykiatri i Norduppland.

Läs Mer

Under min första tid i psykiatrin väcktes ett flertal frågor kring psykiatrisk diagnostik. Vad är nyttan med psykiatrisk diagnostik? Hur tillförlitliga är psykiatriska bedömningar? Är psykiatriska störningar sjukdomstillstånd? Kom och lyssna på en föreläsning där jag delar med mig av de svar jag funnit. Jag kommer bland annat prata om bakgrunden till DSM, den kritik som finns mot DSM och som nådde sin kulmen i och med publiceringen av DSM-5, RDoC initiativet, samt hur forskningen kring psykiatriska störningar/syndrom skulle kunna gynnas av att konceptualisera psykiatriska störningar utifrån nätverksanalys.

Skogen: En bakom alla träd gömd psykologisk intervention

Victoria Aminoff

Går termin 10 på psykologprogrammet vid Linköpings Universitet. Har under programmets gång intresserat mig mer och mer för de småsaker eller knep vi kan göra för oss själva i vardagen för att hjälpa både vår hjärna och kropp (dvs oss) att må bättre och särskilt förebygga psykisk ohälsa i det långa loppet.

Läs Mer

I samband med den här föreläsningen kommer ni få veta mera om de rön som i senaste tiden upptäckts kring skogens inverkan på vårt psykiska mående samt hur detta kan (kanske bör) implementeras i praktiken för oss själva, för patienter och i städerna. Om ni inte känner en längtan till att bo eller en oerhörd lycka att ni redan bor nära skogen efter föreläsningen har jag misslyckats 😉

Heder, våld, förtryck och terapeutiska utmaningar

Evelina Dervisoski

Mitt namn är Evelina Dervisoski och jag läser femte året på psykologprogrammet i Göteborg. Jag har i flera år arbetat som kurator på ett skyddat boende för kvinnor och länge varit engagerad i verksamheter som arbetar mot våld och förtryck i hederns namn. Mitt största generella intresseområde är att förstå & arbeta med komplex problematik.

Läs Mer

Denna föreläsning kommer att lyfta heder som kulturellt fenomen och koppla det till terapeutiska sammanhang. Vad är egentligen en hederskultur och hur kan det förstås? Kan det ramas in i terapeutiska modeller? Vilka utmaningar kan uppstå i terapin och vad kan vara bra att ha koll på?